Kulturtidskrifter.nu
Tidskrift för genusvetenskap 2015 Mosaiktema i TGV 36(1-2)

Tidskrift för genusvetenskap 2015 Mosaiktema i TGV 36(1-2)

150 SEK
Mosaiktema i TGV 36(1-2)

Nya numret av Tidskrift för genusvetenskap 36(1-2) är ett mosaiknummer som synliggör olika vetenskapsteoretiska positioneringar och metodologier. Spännvidden inom samtida genusvetenskaplig forskning är enorm, vilket det nya numret vill lyfta fram. Genusvetenskap produceras inte bara inom genusvetenskapen: med medverkande från socialt arbete, idéhistoria, konstvetenskap, genusvetenskap, folkhälsa, sociologi, pedagogik och ekonomisk historia är numret ett exempel på genusvetenskapens både bredd och vidd.

Artiklarna kretsar kring frågor om hur forskaren kan och bör förhålla sig till det som beforskas, och vilka frågor som är möjliga att ställa. Hur nära kan forskaren komma utan att göra avkall på etiska krav? Hur nära måste forskaren komma för att skapa ny kunskap? Artiklarna handlar också om behovet av att hitta och använda ett vetenskapligt språk som skapar förståelse mellan forskare och forskningsobjekt, och som gör människor rättvisa när forskningen tillgängliggörs.

Med ett par centrala ord hämtade från de åtta texterna handlar detta nummer om kvinnomisshandlare och maskulinitet, feministisk konst, bakslag och feministisk kontext, normativiteter och hiv-narrativ, poesi och aktionsforskning, moderskap och hälsa, kunskapsproduktion och feminism, och – avslutningsvis – förändringspotential och global solidaritet. Samtliga manus handlar om makt, om överordning och underordning: de handlar om frigörelse och kunskapsproduktion och om feministiska vägar ut.

Innehåll i detta nummer
Lucas Gottzén: ”Kvinnomisshandlaren och maskulinitetens monstruösa framtid”, om hur ”kvinnomisshandlaren” konstrueras som något avvikande och extraordinärt, särskilt i relation till en svensk jämställdhetspolitisk diskurs.

Daniel Nyström: ”Ett svenskt bakslag. Kontextskapande i diskussioner om Susan Faludis Backlash”, om konstruktionen av kontext och nation i mottagandet av Susan Faludis Backlash. Fanns det ett bakslag mot kvinnorna även i Sverige?

Anna Rådström: ”Konstnären säger hon är konstnär. Om monologdialogen i Tracey Roses performance The Cunt Show”, om hur konstfeministiska sammanhang belyser frågor som aktualiseras i brytpunkten mellan det etablerade och det provocerande; definitioners göranden, inkluderings- och exkluderingsprocesser, essentialism och västerländsk konsthistoria.

Desireé Ljungcrantz: ”Skam, stolthet och respekt. Nyanser, känslor och queera mellanrum i berättelser om att ha hiv”, om hur hiv-narrativ innehåller skam och känslor av melankoli och ensamhet, men också känslor av stolthet och njutning och en framträdande queer potential.

Cecilia Nahnfeldt: ”Motstånd och poetiska fragment. En aktionsforskningsstudie om kunskaper och migration”, om utvecklingen av en metod som tar hänsyn till språkets funktion, relationen mellan språkgenrer och interaktiv metod för att skapa dialog med och mellan informanter i forskningsprojektet.

Åsa-Maja Augustsson och Lisa Harryson: ”Det oändliga moderskapet. Föräldrars upplevelser av föräldraledighet och hälsa i en könad kontext”, om hur könade föreställningar och förväntningar är relaterade till upplevelser av föräldraledighet, hälsa och ohälsa bland mödrar och fäder.

Tanja Joelsson: ”Frispel”, om villkoren i akademin för feministiska forskare.

Paulina de los Reyes/Sveriges genusforskarförbund i en krönika om hur en livaktig genusforskning utmanar gränser mellan ämnesdiscipliner och mellan forskning och aktivism